Österbottens hantverk r.f. Del 1
Så började allt.
År 1907 övertog Österbottens svenska lantbrukssällskap vården om de slöjdskolor, som Vasa läns lantbrukssällskap inrättat i de svenska socknarna i Österbotten.
Det var de fasta manliga slöjdskolorna i Oravais och Malax, en ambulerande manlig slöjdskola och en fast vävskola i Kristinestad.
Dessa skolor hade tillkommit då behovet av sidoinkomster för
lantbruksbefolkningen ökat.
Förbättrad sjuk- och hälsovård hade snabbt minskat barndödligheten, och den snabbt växande landsbygdsbefolkningen kunde på intet sätt få sin utkomst från de alltmer i små delade hemmanen.
För att motverka emigrationen och en alltför snabb urbanisering försökte man utveckla en livskraftig småindustri genom hantverksutbildning.
Inom lantbrukssällskapet insåg man småningom att en självständig organisation för hemslöjden borde bildas för att denna verksamhet bättre skulle utvecklas.
Så vid ett allmänt möte i ungdomshuset i Yttermark den 25 april 1913 antogs stadgar förÖsterbottens Svenska Hemslöjdsförening,
(som senare kom att bli Österbottens Hantverk r.f.)
Den fösta styrelsen bestod av: Jacob Tegengren, Signe Hermansson, Johannes Bengts, Anni Sundell, Thor Lagerros, Sofi Häggström, O.W.Slätis och K.V.Åkerblom.
Åkerblom utsågs till ordförande vid det konstituerande mötet, och han kom att kvarstå som ordförande i mer än 25 år.
Källa: Boken Österbottens hemslöjd och konsthantverk 80 år
Bild: från boken sköna slöjd "kurselever för närmare 100 år sedan"
Österbottens hantverk r.f. Del:2
Från Hemslöjdsskolor till kursverksamhet
År 1938 drev Österbottens Svenska Hemslöjdsförening, ( som senare kom att bli Österbottens Hantverk r.f.)
tre fasta manliga hemslöjdsskolor i Kvevlax, Pörtom och Vörå, en fast kvinnlig hemslöjdsskola i Kristinestad samt en ambulerande manlig hemslöjdsskola och två kvinnliga.
Man hade även både en manlig och en kvinnlig konsulent som ordnade både längre och kortare kurser runt om i Svenska Österbotten.
Under åren 1934 – 1938 hade man över tusen elever för både längre och kortare tider.
Föreningen avstod småningom från hemslöjdsskolorna, och till sist hade föreningen bara skolan i Kvevlax kvar.
På 70-talet kommunaliserades de flesta hemslöjdsskolorna och Korsholms kommun övertog då även skolan i Kvevlax.
Eftersom föreningen inte längre drev hemslöjdsskolorna i sitt eget regi började man satsa på en del andra uppgifter, varav Kursverksamheten blev en av de viktigaste.
Årligen ordnade föreningen ett antal kurser för att lära ut olika hantverksstilar till både yrkesmän och andra intresserade.
Under sommaren ordnade föreningen även hemslöjds- och konsthantverkskurser för barn på Brage-gården i Vasa.
Där kan man i dag besöka Brages friluftsmuseum.
Källa: Boken Österbottens hemslöjd och konsthantverk 80 år
Bild: från boken sköna slöjd " Flitiga elever vid vörå hemslöjdsskola på träslöjdslinjen på 1930 talet"
Butiken Loftets historia: Del 4
